Bakterie kostar mjölkindustrin

mångmiljonbelopp

Tio procent av alla svenska kor drabbas av Treponema bakterien, en släkting till syfilis. Det kostar mjölkbönderna cirka 100 miljoner kronor om året. Lösningen? Låt korna få gå längre ute på bete. 

”Bete är en avlastning för klövarna. Du sprider ut djuren över en större yta. Smittan blir inte lika svår. De trampar av sig gödseln i gräset så att de blir rena. Har du skitiga kor så är de rena efter två dagar ute på bete, säger Christer Bergsten (bilden), veterinär som forskar på SLU och Svensk Mjölk.

Treponema bakterien kom till Sverige för drygt sju år sedan. Sedan dess har problemet växt.

”Det är en bakterie som vi inte har haft tidigare i Sverige som har funnits ute i Europa kanske i 20 år”, säger Christer Bergsten.

”Det blir ett sår huden precis ovanför klövspalten. Det såret ömmar och då blir korna halta och vill inte gå och äta. De går ner i mjölkproduktion och blir mobbade av de andra korna.”

Varje ko som drabbas av bakterien kostar mjölkbonden upp till 5 000 kronor i behandlingskostnader.

”Det kan vara 25-30 procent av korna i en smittad besättning som samtidigt har det allvarliga eksemet men än så länge är inte så många besättningar smittade i Sverige.”

I Sverige är problemet med hälta orsakad av Treponema bakterien mindre än i många andra länder. I till exempel England drabbas varannan ko.

Den största orsaken till bakteriens spridning i Sverige är lösdriften av kor inomhus. För tio år sedan var andelen 30 procent. Idag är siffran 50 procent.

En lösning på problemet är att låta korna få gå ute längre på bete. Det visar flera forskningsstudier.

Christer Bergsten tycker det är viktigt att mjölkindustrin informerar konsumenterna om att vi i Sverige är bättre på klövhälsa, och att man kan stödja böndernas arbete att låta korna gå ute längre genom att köpa svensk mjölk, och då allra helt ekologisk mjölk.

”Köper man importerat så sviker man svenska kor. Om man tycker att djurvälfärd är viktigt så måste man betala för det också. Det gör man med svenskt och än mer med ekologiskt. KRAV har större krav på bete och har mindre hälta än de konventionella”, säger han.

HÅKAN FRISELL