Hönorna tvingas betala

ett högt pris för sina egna ägg

Påsken är äggbranschens julafton – hela sex miljoner ägg i timmen konsumeras under en påskaftonskväll i Sverige. I genomsnitt stoppar svenskarna i sig drygt 200 ägg per person och år, men vad vet var och en av oss egentligen om var äggen kommer från och stämmer branschens egna beskrivningar med verkligheten? (Foto: Jan Andersson).

Hönornas verklighet

I Sverige finns det 6,5 miljoner hönor i äggindustrin. Av dem hålls 35 procent i burar, medan resten hålls "frigående" i stora grupper i stallar. Omkring 12 procent av hönorna finns i den ekologiska äggindustrin.

Burarna är så kallade modifierade burar med sandbad, rede och sittpinne. Det är mycket trångt och hönorna får inte utlopp för viktiga behov som att röra på sig och sprätta och picka i mark efter mat. De kan inte heller välja sitt rede eller få den avskildhet de behöver då de ska värpa.

I de ”frigående” systemen hålls hönorna sju till nio hönor per kvadratmeter i grupper på tiotusentals individer. Det är betydligt fler individer tillsammans än vad hönorna mår bra av. De har sitt ursprung hos djungelhönsen i Sydostasien och är anpassade att leva i en flock på upp till trettio individer.

För varje höna som kläcks i äggindustrin har det också kläckts en tuppkyckling. Dessa har inget värde i äggindustrin utan sorteras bort och dödas på löpande band kort efter kläckningen.

Efter ett och ett halvt år anses hönorna olönsamma och utslitna och dödas. Varje år transporteras omkring 3,5 miljoner hönor till slakt i Sverige. År 2010 dog 8 000 av dem i samband med transporterna. Stressen och skaderisken är stor vid ilastning och transport och vid hanteringen på slakteriet. Eftersom hönorna värpt så många ägg har det gått åt så mycket kalk till äggskalen att benskörhet är vanligt. Det leder till många benbrott.

Äggmärkning
För hela ägg gäller att äggkartongen ska vara märkt med sådan information att konsumenten i butik kan se i vilket slags system hönorna levt i. Dessutom ska varje enskilt ägg vara märkt. Den första siffran anger vilket produktionssystem hönorna hålls i. En nolla betyder att äggen kommer från hönor i ekologisk produktion, en etta innebär att hönorna som värpt äggen varit ”frigående” och haft tillgång till utomhusvistelse, en tvåa står för det vanligaste systemet ”frigående inomhus” och en trea betyder att äggen kommer från hönor i burar.

Målande beskrivningar
Att äggen ska vara märkta med produktionssystem betyder inte att det är enkelt för konsumenten att få saklig information om hur hönornas liv sett ut. Branschen själv gör vad de kan för att få konsumenterna att tro att hönorna levt ett bra liv. ”Sprättägg” till exempel, betyder att hönorna hålls enbart inomhus, max 7 stycken per kvadratmeter i stallar med tusentalshönor i samma grupp. Svenska Ägg skriver på sin hemsida att hönorna ”går fritt i buren”. Som om de annars skulle vara fastbundna.

Ansvar och möjligheter att påverka hönornas situation
Varje enskild konsument har ett ansvar över sin konsumtion, men också restauranger, caféer, snabbmatsställen, handeln, livsmedelsindustrin, kommuner och landsting bör ta sitt ansvar och åtminstone välja bort buräggen. Växjö kommun är ett positivt exempel på en kommun som beslutat att välja bort buräggen i sina upphandlingar och inköp.

För hönornas skull är det bästa att inte äta ägg överhuvudtaget. Djurens Rätt delar gärna med sig av recept och tips till dem som arbetar i matbranschen, bland annat i vår broschyr ”Vego på menyn”.

Linda Björklund

Etolog

Djurens Rätt

Gabriella Terneborg

Ansvarig för konsumentfrågor

Djurens Rätt

Bilden: Burhöns. Foto: Djurens Rätt. Fotograf: Jan Andersson.