Vi måste bredda debatten om skolmaten inför valet!
DEBATT Landsbygdsminister Peter Kullgrens krav på att skolor alltid ska erbjuda ett alternativ med kött, fisk eller fågel har lett till en infekterad debatt i media. Återigen hamnar vi i ett välbekant spår: kött mot vegetariskt. Det är dags att lyfta blicken. Debatten om skolmaten inför valet borde i stället handla om hela vår syn på livsmedelskedjan. I den offentliga debatten ställs ofta animaliska och växtbaserade livsmedel mot varandra. Samtidigt riskerar diskussionen att missa att svensk livsmedelsproduktion består av många olika delar.
Här finns animalieproducenter, men också grönsaksodlare, baljväxtodlare och företag som utvecklar nya växtbaserade livsmedel. Skolmaten borde spegla denna bredd.
Bredare perspektiv
För eleverna handlar frågan ytterst om att få näringsrik, god och varierad mat. För samhället handlar den också om kunskap.
Skolmåltiden kan vara ett pedagogiskt verktyg som hjälper barn och unga att förstå var maten kommer ifrån, hur den produceras och vilka avvägningar som finns mellan olika livsmedel.
I dag diskuteras ofta klimatfrågan i samband med skolmat. Växtbaserade livsmedel lyfts fram av många forskare och organisationer som ett sätt att minska livsmedelssystemets klimatpåverkan. Samtidigt pekar företrädare för lantbruket på att många svenska djurhållningssystem bidrar till öppna landskap, biologisk mångfald och livsmedelsberedskap.
Även djurvälfärden är en viktig del av ekvationen. Sverige har länge haft högre krav på djurhållning än många andra länder. Samtidigt väcker den moderna animalieproduktionen frågor om djurens villkor som många elever möter i samhällsdebatten. Skolan har därför ett ansvar att ge kunskap om både animalisk produktion och växtbaserade alternativ, snarare än att förenkla frågan till ett ja eller nej till kött.
Ett levande läromedel
Här finns en möjlighet att tänka nytt. Varför inte använda skolmaten som en del av undervisningen? På så sätt blir skolmaten inte bara något som serveras i matsalen utan också ett levande läromedel.
Temaveckor skulle kunna koppla samman måltiderna med flera skolämnen. En vecka om svensk livsmedelsberedskap kan knytas till samhällskunskap. En skördefest med svenska grönsaker kan kopplas till biologi och geografi. Diskussioner om djurvälfärd kan relateras till etik och samhällsfrågor. Klimatfrågor kan belysas genom att jämföra olika råvarors miljöpåverkan.
Eleverna själva bör också få större inflytande. Matråd, provsmakningar och möjligheten att föreslå teman och rätter kan skapa större engagemang och minska matsvinnet. När elever känner delaktighet ökar också chansen att maten faktiskt äts upp.
Konstruktiv debatt i valrörelsen
Den viktigaste frågan är därför kanske inte om kött eller vegetariskt ska dominera skolans matsedel. Frågan är hur skolmåltiden kan bidra till kunskap, matglädje och förståelse för hela den svenska livsmedelskedjan.
Ett sådant perspektiv rymmer klimatfrågor, djurvälfärd, folkhälsa och svenska bönders villkor – utan att reducera debatten till ett val mellan två ytterligheter. Det vore en mer konstruktiv väg framåt för framtidens skolmat.
Om detta skulle jag vilja att partierna pratade om inför valet.
Roger Pettersson Generalsekreterare World Animal Protection Sverige
