Forskning & Ingredienser

Nu skärps kraven för nyckelhålsmärkning

Ännu mindre salt och socker och ännu mer fullkorn. Det är några av förslagen till uppdaterade regler för Nyckelhålsmärkningen som nu går ut på remiss, meddelar Livsmedelsverket.

– I uppdateringen har vi utgått från den vetenskapliga utvecklingen men också lyssnat på synpunkter från konsumenterna, säger Anette Jansson, ansvarig för Nyckelhålet på Livsmedelsverket.

Nyckelhålet har två syften. Det ena är att göra det enklare att hitta de hälsosammare alternativen när man handlar mat. Det andra är att öka utbudet av hälsosam mat, så att det finns fler nyttiga alternativ att välja bland. Nyckelhålet står för mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare eller mindre fett.

– För att driva på företagen att utveckla hälsosammare mat skärper vi kraven på Nyckelhålsmat successivt. I flingor har till exempel sockerhalten sänkts med 30 procent, berättar Anette Jansson vidare.

Det är näringsrekommendationerna som publicerades i höstas som ligger till grund för de nya nyckelhålskraven. Därför blir det exempelvis också viktigare vilken typ av fett ett livsmedel innehåller än hur mycket fett det finns i maten.

– Det finns en missuppfattning om att Nyckelhålet står för fettsnålt, men det stämmer inte. Sedan tidigare har till exempel raps- och olivoljor som innehåller 100 procent fett fått Nyckelhålsmärkas, eftersom de innehåller nyttiga fetter, konstaterar Anette Jansson.

En annan viktig nyhet är att salthalten sänks med 20 procent i många livsmedelsgrupper. Idag får vi svenskar i oss dubbelt så mycket salt som rekommenderas, menar Livsmedelsverket.

– Tre fjärdelar av allt salt vi får i oss kan vi inte påverka själva eftersom det kommer från färdiga livsmedel som chark, bröd, ost och färdigmat. Nyckelhålet är ett sätt att trycka på industrin att sänka salthalten i sina produkter, förklarar Anette Jansson.

Fakta: Eftersom Nyckelhålsmärkningen sedan 2009 även används i Danmark och Norge har villkoren för Nyckelhålet reviderats av en arbetsgrupp med deltagare från dessa länder, samt Sverige. Sedan 2013 är även Island med i den nordiska arbetsgruppen.

/FoodMonitor