GMO-spridning och vad man kan göra för att undvika kontaminering

Den mycket kontroversiella GMO-sojan från USA kom till Sverige 1996 och sedan dess har konsumenter i Sverige varit väldigt skeptiska mot GMO i maten och i jordbruket. Därför säljer inte de svenska matkedjorna GMO-märkta produkter. Och därför har det största köttföretaget Scan nyligen återgått till att ha GMO-fritt foder.

Dock finns det ingredienser från GMO-grödor i matbutiken i olika former utan att de måste märkas. Om inblandningen av GMO understiger 0,9 procent och om den är "oavsiktlig eller tekniskt oundviklig" behöver produkten inte märkas. Men "oavsiktlig eller tekniskt oundviklig" kan tolkas på olika sätt.

Som konsument har man inte något annat val än att lita på märkningen. I Sverige säljs många produkter från andra länder som Danmark, Tyskland, Holland m.fl. Därför är det viktigt att Sverige arbetar inom EU för en strängare obligatorisk GMO-märkning som även omfattar det som saknas i den nuvarande lagstiftningen, speciellt märkning av animaliska produkter. Ett annat sätt att undvika GMO är att leta efter KRAV-märket, eftersom ekologisk odling inte tillåter GMO.

När GMO-utsäde släpps ut i naturen, förökar det sig och det finns inget sätt att återkalla dem. Det finns ett tydligt och klart exempel på detta. I Kanada introducerades ogräsmedeltålig GMO-raps redan 1996. Kanada exporterar rapsfröer till Japan för oljeproduktion. I Japan odlades inte GMO-raps alls, men GMO-raps växer numera överallt i Japan och har varit ett mycket stort problem. I Japan äter man en sorts raps-sushi som tradition för att fira våren. Jag tror inte att någon oberoende myndighet eller något forskningsinstitut har kollat riskerna med att äta GMO-raps direkt på det viset.

På Naturvårdsverkets hemsida står det: ”Oavsedda negativa effekter av genspridning kommer troligen först att upptäckas när de redan skett och själva genspridningen är oåterkallelig”. Ja, utsläpp av GMO är både oförutsägbara och oåterkalleliga. Det har jag bevittnat nyligen i Haparanda kommun. Där fanns oräkneliga kvarlämnade GMO-potatisar av märket Amflora på marken. När jag träffade en lokal politiker fick jag veta att det är ganska vanligt bland folk i trakten att gå till odlingsfälten efter skörd och plocka upp kvarlämnade potatisar för matlagning eller för att spara som sättpotatis.

GMO-potatisen ska i detta fall användas till stärkelse och har en gen för antibiotikaresistens. Den ägs av kemibolaget BASF och är förmodligen inte användbar som kokt potatis men den kanske kan blandas i potatismos. Jag tror inte den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har räknat med att människor kommer att plocka GMO-potatisar på fälten, när de bedömde riskerna med Amflora utifrån BASFs egen rapport.

Vi kan undvika kontaminering av GMO och inte låta kemibolag ta över vår mat genom att skapa GMO-fria zoner. Europaparlamentarikerna kommer att rösta om "medlemsstaternas fria rätt att fatta beslut om odling av genetiskt modifierade grödor" i början av juli. Sverige har möjlighet att bli ett ledande GMO-fritt land.

/Akiko Frid, ansvarig för GMO-frågor, Greenpeace

Foto: Greenpeace

Bild på Amflora, foto: BASF Plant Science.