Är du redan prenumerant behöver du bara logga in för att läsa artikeln.
{/akeebasubs}
{akeebasubs *}
OV: Ungtjur med 3-4 månader gammal benaktinos på Norrbottensgården Slakteri AB – utsatt för onödigt lidande
Nyligen levererade en djurbonde i Norrbottens län en ungtjur till slakteriet Norrbottensgården Slakteri AB i Luleå som hade benaktinos och pseudartros. Enligt den officiella veterinären, OV, på plats har djuret utsatts för onödigt lidande.
”Den sammantagna bedömningen är att ungtjuren utsatts för onödigt lidande under en längre tid, då den haft en öppen fraktur i munnen, dessutom med mycket och oundviklig rörelse i frakturen. Tjurens storlek tyder på att djuret haft svårt att äta tillräckligt stora mängder under en längre period, mycket sannolikt på grund av smärta, vilket hämmat tillväxten”, skriver OV i en information från djurskyddskontroll till länsstyrelsen.
Så här beskriver OV fyndet:
”Vid levandedjursbesiktning upptäcktes en tydlig konturstörning på höger underkäke. Djurägaren hade förinformerat om detta. Ungtjuren var vid gott allmäntillstånd. Efter slakt konstaterades att konturstörningen var benaktinos. Benaktinos är en bakterieinfektion som når benvävnaden via sår i mun, tunga eller vid tandbyte. Infektionen ger varhärdar i benvävnaden och bryter ner benet. Vid konturstörningen var en tand lös och foderinpackningar sågs. Tanden gick att plocka bort utan kraftansträngning då den hade en böld vid tandroten, så kallad rotspetsabscess. På tungans högersida samt insidan av vänster tandrad fanns sår.
På vänster sida, i munhålan, sågs en fraktur av tungbenet. Frakturen var av äldre karaktär och dislocerad, det vill säga e båda frakturändarna var placerade så att de inte hade någon kontakt alls med varandra. Den närmast svalget placerade delen av tungbenet hade med en kallus, nybildning av ben som sker vid frakturläkning, cirka 3x4 centimeter stor, med vilken tungbenet vuxit samman med vänster underkäke. Den närmast tungspetsen placerade delen av tungbenet hade bildat en pseudartros med broskbildning mot den fastläkta delen av tungbenet. Pseudartros uppstår vid rörlighet i en fraktur och är mycket smärtsamt, och broskbildning sker i ett senare stadie av pseudartrosbildningen. Ungtjurens slaktvikt var 180 kilo, förväntad vikt 18 månader mjölkrastjur är cirka 300 kilo, men var inte avmagrad.
Tungbenet och munhålan utsätts för mycket rörelse och kontakt med foder och vatten, då nötkreatur till mycket stor del använder tungan när de för in fodret i munnen. Frakturen är placerad på ett sådant sätt att det blivit stor rörlighet i frakturen vid foderintag, idissling och sväljning, vilket tillfogat ungtjuren mycket smärta.
Kallusbildningen, och därmed frakturen, samt aktinosen bedöms vara minst 3-4 månader gamla.”