Är du redan prenumerant behöver du bara logga in för att läsa artikeln.
{/akeebasubs}
{akeebasubs *}
Riksrevisionen:
Stora brister i livsmedelskontrollen
Staten har inte tagit sitt ansvar för en fungerande livsmedelskontroll. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny rapport. Kritiken mot regeringen och Livsmedelsverket är svidande. Många kommuner och länsstyrelser klarar inte sitt uppdrag att kontrollera butiker och restauranger.
– Vi måste kunna lita på att maten är säker. Staten bör därför ta ett större ansvar för att skyndsamt se till att livsmedelskontrollen är effektiv och fungerar i hela Sverige, säger riksrevisor Claes Norgren.
Enligt Riksrevisionen har Livsmedelsverket inte tagit sitt ansvar för att komma tillrätta med bristerna ute i kommunerna.
”Granskningen visar att Livsmedelsverket inte har utrett vad som ligger bakom bristerna och i stort sett inte använt sina möjligheter att ingripa för att rätta till problemen”, skriver Riksrevisionen i en kommentar.
När det gäller regeringen är Riksrevisionen mycket tydlig.
”Regeringen tar inte ansvar för en fungerande livsmedelskontroll”, skriver man i sin rapport.
”Sverige som medlemsstat, och därmed regeringen, har ett ansvar för att kontrollsystemet i stort följer lagstiftningen. I det ansvaret ingår att tydligt definiera befogenheter och ansvar för viktiga statliga insatser. Granskningen har dock visat att regeringen inte har gjort tillräckligt för att komma till rätta med problemen i livsmedelskontrollen.”
Riksrevisionen ger i rapporten rekommendationer för att få rätsida på livsmedelskontrollen:
1. Regeringen bör förtydliga ansvaret för samordning och uppföljning av livsmedelskontrollen. Regeringen bör även säkerställa att uppföljningen ger tillräckligt underlag för att vidta de åtgärder som krävs för att avhjälpa brister i kontrollverksamheten.
2. Regeringen bör klargöra om revisionen fortsättningsvis ska bygga på frivillighet eller om det behövs förtydliganden i lagstiftningen.
3. Livsmedelsverket bör i större utsträckning använda sig av sin föreskriftsrätt för att förtydliga de krav som kontrollmyndigheterna ska leva upp till. Icke-bindande vägledning bör även fortsättningsvis vara ett komplement till föreskrifter.
4. Livsmedelsverket bör utveckla sin uppföljning av länsstyrelsernas och kommunernas kontrollverksamhet. Uppföljningen bör vara tillräckligt djupgående för att identifiera orsaker till problem och hur de kan åtgärdas.
5. Livsmedelsverket bör i större utsträckning använda sig av sin befogenhet att vidta åtgärder när brister i kommunernas kontrollverksamhet upptäcks. Livsmedelsverket bör även utveckla sina rutiner för hur och när åtgärder ska vidtas. Detta omfattar även brister i kommunernas kontrollverksamhet som identifierats av länsstyrelserna och lämnats vidare för åtgärd till Livsmedelsverket.
6. Livsmedelsverket bör förtydliga sambandet mellan livsmedelskontroller av primärproducenter och tvärvillkorskontroller så att det framgår hur bestämmelserna om riskbaserad livsmedelskontroll ska tillämpas.
7. Livsmedelsverket och länsstyrelserna bör verka för en ökad samverkan mellan kommunerna när det gäller livsmedelskontrollen och följa upp i vilken utsträckning kommunerna använder möjligheterna att samverka.
8. Länsstyrelserna bör förbättra förutsättningarna för livsmedelskontrollen genom att se till att registren över primärproducenterna är fullständiga. Länsstyrelserna bör även överväga om samverkan kan vara ett sätt att bättre utnyttja personalresurser och kompetens.
