Är du redan prenumerant behöver du bara logga in för att läsa artikeln.
{/akeebasubs}
{akeebasubs *}
Svenska bönder misstror media och forskare om klimatförändringar
Forskarvärlden och media visar en allt för enig front om klimatförändringarna och dess orsaker. Det gör bönderna misstänksamma. Dessutom minns många av dem de milda vintrarna på 1960-talet. Det erfor forskaren Therese Asplund på Linköpings universitet när hon började intervjua bönder om hur de förbereder sig för klimatförändringarna.
– De började med att förklara att de inte riktigt tror på klimatförändringarna, berättar hon. Eller åtminstone inte att de skulle vara orsakade av människan. Naturliga klimatförändringar finns och har alltid funnits, säger hon.
– Information om klimatförändringarna är för homogen, anser de. Trovärdigheten skulle öka om fler kontrasterande perspektiv fördes fram.
Enligt Therese Asplund spelar det också stor roll hur klimatförändringarna beskrivs. För de som betraktar dessa som naturliga är de centrala begreppen ”cykliska, återkommande mönster, och fluktuationer”. Dessutom är tidsperspektivet mycket långt. De som anser att klimatförändringarna är orsakade av människan har å andra sidan ett kortare tidsperspektiv och då är begrepp som ”ökande temperatur och smältande isar” viktigare.
Therese Asplund fann också att bönderna ansåg att media och klimatforskarna var mindre trovärdiga eftersom de förutsätts sakna egna erfarenheter av jordbruk.
Totalt genomförde Therese Asplund åtta fokusgruppdiskussioner med lantbrukare spridda över hela landet. Bilden var entydig – enbart information förmår inte att ändra böndernas attityder och beteenden. Detta oavsett hur välgrundad den är. Många bönder minns också de milda vintrarna på 1960-talet, vilket bidrar till skepticismen.
– Den erfarenhetsbaserade kunskapen är så stark och den får företräde framför den analytiska teoretiskt grundade kunskapen, konstaterar Therese Asplund.
