Studenter som gått på naturbruksgymnasium bör få extra meritpoäng vid antagningen till veterinärprogrammet på SLU

KOMMENTAREN Trots att elever som gått på naturbruksgymnasium får arbeta med bland annat stordjur under sin utbildning och exponeras för veterinärens vardag, så får de inga extra meritpoäng vid antagningen till veterinärprogrammet på SLU – till skillnad från studenter från teoretiska gymnasier som läst moderna språk som spanska. Det borde rättas till.

– Det är bedrövligt. Det skulle kunna vara värdens enklaste sak att underlätta för naturbrukselever att komma in på veterinärprogrammet, säger Anders Westlund som är vd, skolchef och delägare i anrika Lillerudsgymnasiet i en intervju jag nyligen gjorde med honom åt tidningen VeterinärMagazinet.

Lillerudsgymnasiet erbjuder olika inriktningar inom lantbruk, djurvård och hästhållning. Man har bland annat en egen veterinärklinik, en anställd veterinär och en djursjukskötare. Veterinären och studenterna behandlar ett cirka 20 patienter per vecka.

Inte nog med det. Skolan har hunddagis, en mjölkgård med 60 mjölkkor, en smågrisproduktion i en grisgård med 100 suggor, har cirka 25 tackor och en hästanläggning med ridhus och 25 ridhästar som används till ridundervisning.

Anders Westlund berättade att den skeva antagningsprocessen på SLU är ett stort problem.

– En naturbrukselev som har läst djurvård här har väldigt mycket fördelar när det gäller att läsa till veterinär och jobba som veterinär, men vid antagningen till SLU så har man inga fördelar av det, säger han.

– Om man har läst moderna språk som spanska eller franska så får man meritpoäng. Men man får ingen meritpoäng om man har läst djurvård och grundläggande läkemedelshantering.

Om det vore så att studenter på naturbruksgymnasier fick meritpoäng, skulle det kunna göra att fler studenter som vill bli veterinärer tar den vägen?
– Ja, det skulle vara bra för alla, säger Anders Westlund.

Gröna Arbetsgivare som företräder den privata djursjukvården stämmer in.

– Jag tycker att de studenterna är väl lämpade för SLU. Det vore bra om de fick någon form av ”gräddfil” in där. Inte på bekostnad av de platser som finns idag, men i en fortsatt önskad utvidgning av veterinärprogrammet så skulle man kunna vika några utbildningsplatser, säger Emma Terander som är Chef Arbetsmarknad på Gröna arbetsgivare.

På SLU hänvisar man till UHR och Regeringen om antagningen till veterinärprogrammet ska ändras.

– Framför allt så måste man säkerställa att antagningen är rättssäker. Frågan om meritpoängsystemet och särskilda behörigheter har vi som lärosäte inte rådighet över, utan det är UHR och Regeringen som fattar beslut om detta. Vi på SLU förhåller oss till det system och de regler som är beslutade, säger Johanna Penell som är vicedekan med ansvar för utbildning på grund- och avancerad nivå vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap på SLU.

UHR meddelade att det måste till ett politiskt beslut för att ändra i högskoleförordningen så att meritpoäng tas bort eller läggs till för olika kurser.

Det är välkänt att det finns stora problem på veterinärprogrammet på SLU. Vi har sett hur studenter larmat om psykisk ohälsa och att antalet olyckor ökat dramatiskt det senaste året. Ett annat problem är att färdiga veterinärer väljer att hoppa av efter några år för att yrket inte passar dem.

Då kan man tycka att elever från naturbruksgymnasier är en bra rekryteringskälla för SLU och att de borde gynnas när det kommer till meritpoäng. För dessa elever har varit med om mycket under sin utbildning – som kanske kastreringar, operationer, dräktighetsundersökningar, födslar och avlivningar av djur.

Att de hamnar i underläge jämfört med studenter som läst spanska är bedrövligt och något som alltså borde rättas till. Ett bra projekt för politiken med andra ord.

HÅKAN FRISELL

Fakta:
Den aktuella artikeln som jag skrev åt VeterinärMagazinet finns med i nummer 4 i år.

Bilden: Elever på Lillerudsgymnasiet är med en veterinär i ladugården och dräktighetsundersöker kor. Foto: Lillerudsgymnasiet. Används med tillstånd.