INTERVJUN Livsmedelsbutiker i Sverige, inte minst i de utsatta områdena, har de senaste åren varit formligen belägrade av gärningsmän som utövar grovt våld och tar till grova olagliga hot. FoodMonitor har intervjuat Pär Bygdeson som är vd i organisationen Livsmedelshandlarna i Stockholm. Organisationen har tagit fram statistik som är en mycket dyster läsning.
– I de riktigt utsatta områdena finns det ingen organiserad dagligvaruhandel kvar nästan längre. Finns det någon så är det en ICA-butik där man har en handlare som inte riktigt vet vad han ska göra annars, säger han.
Livsmedelshandlarna publicerade tidigare i år resultatet från en enkät som man skickat ut till sina medlemmar runt om i landet. 156 stycken svarade.
Av dessa tycker 68 procent att stödet från polis och rättsväsendet blivit sämre. 55 procent upplever att antalet stölder är fler i år än förra året. 18 procent säger att de eller deras familj blivit hotade av kriminella. 16 procent säger att de på grund av brott funderar på att stänga sin butik. Och hela 71 procent har avstått att anmäla brott på grund av att man känner att det inte än någon mening med det.
Om brotten anmäls händer det ofta väldigt lite.
– Den här typen av brott kommer ingenstans i rättsprocessen. Och det blir så att de som utför de här brotten lär sig väldigt fort att det här är riskfritt att hålla på med.
FoodMonitor har tagit del av anmälningar den senaste tiden där gärningsmän till och med ligger i bakhåll för livsmedelsbutikernas personal. När personalen låst butiken och beger sig till sina bilar hoppar gärningsmännen fram och tvingar personalen att öppna butiken igen och ge dem pengar.
– Det finns butiker där det varit så illa så personalen som slutade klockan åtta på kvällen har fått ta buss dit och sedan få man bjuda dem på taxi hem.
Pär Bygdeson berättar om ett specifikt fall där polisen inte tyckte sig ha resurser trots ett överhängande hot mot en livsmedelsbutik.
– Det var till exempel en butik dit polisen ringde och sa att de har indikationer på att butik kommer att bli rånad ikväll. Tack för tipset sa handlaren. Och handlaren sade också att denne vore tacksam om polisen kunde hålla sig i närheten fall det händer. Nej, det kan vi inte lova det har vi inte resurser till säger polisen. Då ringer handlaren till vaktbolaget och ärlig som han är så berättar han anledningen. Vaktbolaget gör då så att de tar ju tillbaka sin personal på grund av sitt arbetsmiljöansvar. Det blir för farligt. Så butiken valde att stänga två timmar tidigare den dagen, säger Pär Bygdeson.
– Det är ett svek. I min värld och många andra människors värld så är det en grundläggande funktion som staten har att ge medborgarna, mot den skatt man tar in, en trygghet i sin vardag. När man inte kan uppfylla den delen i sin åtagande så löper man väldigt stor risk att urholka hela förtroendet för att betala skatt.
Det är svårt för många handlare i de utsatta områdena att få tag på personal. Samtidigt så kanske den personal de trots allt lyckas få är personer som inte bör arbeta i en butik.
– Som en handlare sa: de som kommer nu vet jag inte var se har sin lojalitet riktigt. Är de lojala med mig eller är de lojala med någon utanför som vill åt mina varor?
– Det kan vara väldigt enkelt. De kriminella har en person i kassan som väljer att hela tiden blunda. Kreativitetan är stor. Det finns mycket pengar att tjäna.
Den nu akuta resursbristen hos polisen har till och med gjort att polisers barn får lättare att hitta jobb i butikerna.
– När en ungdom söker jobb i en butik så är det ett stort plus i CV:t om en förälder är polis. Därför då kommer de att berätta hemma hur det är där de jobbar och då ökar plötsligt intresset hos polisen för att komma till den butiken. Då är vi på ett sluttande plan till ett kontaktsamhälle. Därifrån är steget inte jättelångt till att jamen kom hit så får du en lunch eller matkasse eller något sådant.
Hur har det blivit så här? – Det är egentligen en 30 årig process. En nedrustning av rättsapparaten i mångt och mycket parat med att vi har gått med i EU och att vi har fått väldigt många nya människor. Vi har stöldligor från forna sovjetstater som ser Sverige som ett väldigt attraktivt smörgåsbord. Just på grund av att risken att åka dit är låg Och skulle man åka dit så är straffen ganska låga. Ryska stöldligor åker genom Finland för att begå brott i Sverige till exempel. Det finns liksom anledningar till sådant, säger Pär Bygdeson.
– Och sedan att vi har olika grupper människor som på något sätt har halkat utanför systemet i olika sammanhang. Många av de som omfattas av gymnasielagen till exempel går ju inte i gymnasiet utan de driver omkring på dagarna. De har ingen försörjning och får ingen ersättning utan de måste skaffa sig pengar. Vi måste ha ett system där folk som begår brott och åker dit får ta konsekvenserna av det.
Vad kan man göra åt problemet? – Det är många som säger att inte fler poliser är lösningen men det i det här fallet är faktiskt fler poliser lösningen. Men det krävs också att man får en översyn av hela rättsapparaten. För våra lagar är från en tid när vi inte hade den här typen av brottslighet. Vi hade inte heller öppna gränser. Det är ett mycket hårdare klimat idag. Som en handlare sa: om jag för 10 år sedan konfronterade en snattare så ställde de ifrån sig grejerna och gick ut. Nu drar de kniv och hotar, säger Pär Bygdeson.
HÅKAN FRISELL
Fakta: Livsmedelshandlarna har drygt 800 medlemmar. Det är fram för allt ICA-handlare och Hemköpshandlare men de kommer även från bland annat Handlar´n, Tempo, Nära Dej, och Matöppet.
Organisationen omsätter cirka 7 miljoner kronor som går till konsultlöner, löner, och styrelsearvoden.
– Styrelsemedlemmarna får ersättning så att de kan ta in en ersättare i sin butik. Det är för att du inte ska behöva vara en rik handlare för att kunna engagera dig i Livsmedelshandlarna, säger Pär Bygdeson.
