Hur kom kanelbullen till?

”Bröd formades symboliskt för religiösa och andra festsammanhang. Vår kanelbulle är egentligen en kanelsnäcka, som efter första eller andra världskriget utvecklades som en variant på vetebrödet”. Det står att läsa i tidningen Bröd, angående vår populära kanelbulle som firas och avnjuts av många svenskar idag, den 4 oktober.
Foto: Mats Holmström

Anders Jansson, historiker från Kulturen i Lund, konstaterar att kanelbullens historia annars är ganska outforskad:

– Den verkar vara en typisk bageriprodukt som uppstår på 1920-talet. 1952 fanns de till salu i Alingsås för ca 10 öre styck så att skolpojkarna kunde köpa dem på sin frukostrast. Nu börjar man också baka bullarna i hemmen. Med bättre ekonomi hade man råd att köpa de då ganska dyra ingredienserna, berättar han och fortsätter:

– 1951 finns recept på både kanellängder och bullar i Vår Kokbok. En kvinna berättar att hon som nygift 1952 bakade kanelbullar, något som inte förekommit i hennes uppväxthem. Tidigare bakade man vetelängder eller vetekransar.

Tidningen Bröd har också teorier om varför vi smaksätter med kanel och formar bullen som en snäcka:

– Kanel är en av världens äldsta kryddor. Ordet kommer från latinets ord för litet rör. Snäckan är en gammal brödform. Bröd formades symboliskt för religiösa och andra festsammanhang. Vår kanelbulle är egentligen en kanelsnäcka, som efter 1:a eller 2:a världskriget utvecklades som en variant på vetebrödet. Vetedegen kavlades ut och beströks med kanel och socker, rullades ihop, fick jäsa och bakades i ugnen. Kanelsnäckan slog snabbt igenom och är idag det populäraste svenska bakverket.”

Bara att njuta av kanelbullens dag alltså.

/Mats Holmström