VAL 2018

Centerpartiet: ”vi behöver exportera vår syn på djurskyddslagar till övriga Europa”

Djurskyddet i livsmedelsproduktionen, livsmedelskontrollen, och stödet till bönderna efter sommarens torka, intresserar många väljare. FoodMonitor har ställt frågor till representanter för Centerpartiet om detta.

Behöver vi förbättra djurskyddet i Livsmedelsproduktionen och vad ska vi göra i så fall?
– Vi har en av väldens absolut strängaste djurskyddslagar och det ska vi fortsätta ha. Det vi behöver jobba med det är att få till det här i övriga Europa också. Det tror jag är viktigare. För vi har såpas bra djurskyddslagar som vi har idag. Och de ska vi behålla. Men då måste vi också se till att bönderna konkurrerar på likvärdiga förhållanden. Det vill säga att det är ju mycket billigare att producera livsmedel och kött om du inte har några djurskyddslagar. Det är inte bra varken för bonden eller för djuret så vi behöver exportera vår syn på djurskyddslagar till övriga Europa, säger Christoffer Engkvist, andranamn på Centerpartiets kommunlista i Karlstad och miljöstudent på Karlstads universitet.

Vi ställde också frågan: hur ska djurskyddet förbättras? till riksdagsledamot Kristina Yngwe (c) som är vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet. Här är hennes svar:
”När det gäller djurskyddsfrågor ligger Sverige långt framme. Men vi behöver fortsatt arbeta för att stärka djurskyddet, inte minst genom gemensamma regler på EU-nivå. Vi har varit drivande i förhandlingarna för ny lagstiftning för veterinärmedicin där bland annat följande ingår: Striktare regler för användning av antibiotika i förebyggande syfte och vid gruppbehandlingar, införande av en databas som samlar information om antibiotikaanvändning och försäljning på gårdsnivå, att nuvarande djurhälso- och välfärdslagstiftning ska efterföljas bättre för att undvika att djuren blir sjuka från första början, samt att tredjeländer måste respektera EU:s regelverk om det vill exportera kött till den inre marknaden. Vi vill se ett gemensamt EU-mål för minskad antibiotikaanvändning/gemensam strategi för antibiotikahantering. Detta har vi drivit på genom: förbättrat djurskydd, krav på en samlad djurvälfärdslagstiftning och ny djurvälfärdsstrategi, fokus på djurhälsa och välfärdsåtgärder för att minimera användning av antibiotika i djurhållning, och att ta fram en EU-gemensam märkning som indikerar hur djurets levnadsstandard i förhållande till EU:s djurvälfärdskriterier efterlevts. Europaparlamentet tog nyligen fram en rapport om djurförsök med bland annat slutdatum för när man inte längre ska få testa kemikalier på djur inom fem år. Detta är något vi stödjer. Centerpartiets europaparlamentariker Fredrick Federley kommer att representera EU-parlamentet mot EU-kommissionen kring lagförslagen om djurhälsa. Det rör Animal Health Law, den lagstiftning som Marit Paulsen ledde tidigare. Här ska vi se till att den detaljerade lagstiftning kring djursäkerhet och antibiotika blir så bra som möjligt, vilket är viktigt både för antibiotikans framtid och för djurens välfärd. Regelverk kring djurtransporter har funnits i EU under lång tid och det nuvarande regelverket trädde i kraft 2007, men reglerna implementeras i olika hög grad i olika EU-länder och framför allt följer kommissionen i väldigt liten skala upp att reglerna följs trots att man rapporterat om flera regelbrott. Detta vill vi ändra på genom att se till att kommissionen ser över om regler och uppföljning behöver skräpas. Vi arbetar i Europaparlamentet med en implementeringsrapport som ska reda ut i vilken mån kommissionen har följt upp lagstiftningen om djurtransporter ordentligt. Rapporten kan komma att leda till att parlamentet drar kommissionen inför EU-domstolen.”

Hur vill ni att livsmedelskontrollen ska utvecklas framöver? Hur ska man komma åt fusket?
”Att komma åt fusk är viktigt, och därför behövs kontroller. Men det behövs också en bra och fungerande dialog mellan livsmedelsproducenterna och de myndigheter som har till uppgift att utföra kontrollen. För att den offentliga kontrollen ska vara rättssäker och likvärdig runt om i landet är det viktigt att regelverket är tydligt och att tjänstemän arbetar på liknande sätt. Regelverken behöver vara tydliga så att det är så enkelt som möjligt för livsmedelsproducenterna att göra rätt. Vi vill att berörda myndigheter får ett främjandeuppdrag som förtydligar att de inte enbart ska utgöra ett kontrollerande organ. Fokus bör skifta från ett myndighetsperspektiv till ett tydligare brukarperspektiv, vilket tydligt bör framgå av regeringens regleringsbrev. Myndigheter som arbetar med livsmedelsföretag bör i högre utsträckning tillhandahålla information samt underlätta och stödja livsmedelsföretagande.”

Slaktköerna är långa efter torkan, vad vill ni göra för att hjälpa djurbönderna?
”Torkan har varit ett mycket svårt slag mot lantbruket. Många lantbrukare går på knäna och kan tvingas slakta sina djur för att de inte ska svälta. Men slakterierna har köer som sträcker sig till 2019. Slakteriköerna kommer att fortgå långt in på nästa år. Centerpartiet lägger 80 miljoner 2018 och 80 miljoner 2019 för att sänka slakteriavgifterna. Totalt föreslår vi ett stöd på drygt fem miljarder kronor till livsmedelsproduktionen med anledning av torkan och för att öka konkurrenskraften.”

Hur ska Sveriges självförsörjningsgrad ökas? Hur ska industrins konkurrenskraft ökas?
”Den svenska livsmedelsproduktionen behöver öka. Det finns flera skäl till att det är viktigt. Dels för jobb och tillväxt på landsbygden. Men också av säkerhetspolitiska skäl. När omvärlden blir allt mer orolig behövs en trygg livsmedelsförsörjning. För att ta tillvara Sveriges fulla potential som matland måste fokus vara på att skapa en innovativ, hållbar och lönsam livsmedelskedja. Företagen i livsmedelskedjan, från lantbruk till besöksnäring, måste ha konkurrenskraftiga villkor med sänkta skatter och minskat regelkrångel. Vi har föreslagit en rad åtgärder för att öka konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. Det handlar till exempel om höjd återbetalning av dieselskatten i kombination med en bonus för lantbrukare som använder förnybara bränslen i traktorn. Vi satsar ytterligare resurser på forskning och grön omställning i de gröna näringarna. Vi vill sänka arbetsgivaravgifterna. Vi vill också införa ett grönt spår, som ger miljöbra företag, som exempelvis lantbruk eller biogassatsningar, snabbare hantering. Vi vill förstärka Skatteverkets resurser att hantera information till och handläggningen av lantbrukarnas deklarationer. Möjligheten att exportera svenska livsmedel bör också öka. En uppbyggnad av spannmålslager och utsädeslager bör utredas. Och i offentliga upphandlingar av livsmedel i Sverige bör krav ställas på att den mat som köps in minst uppfyller svenska djurskyddsregler.”

Vad bör konsumenterna, och industrin, känna till om era planer inför kommande mandatperiod?
”Mat som görs i Sverige håller hög kvalitet. Svenska miljökrav gör också att tillverkningen hela tiden blir mer och mer hållbar. Redan idag är matproduktionen i Sverige ofta bättre än i andra länder i EU. När det blir mer svensktillverkad mat, kan du handla mer närproducerat. Samtidigt som du kan vara säker på att det du lägger på tallriken har haft tydliga krav på miljöpåverkan och djurskydd. Sverige kan bli ett starkt matland. Ett land för hållbar, innovativ mat som är lönsam. Mat för oss som bor i Sverige, men också mat som människor i andra länder vill köpa. Alla företag i livsmedelskedjan, från lantbruk till besöksnäring, måste ha konkurrenskraftiga villkor. Sverige behöver starka och livskraftiga livsmedelsföretag. Då kan också tillverkningen av svenska livsmedel öka. Vi vill också att du som äter mat i skolan, på ett sjukhus eller äldreboende ska ha bättre mat. Mat som är närproducerad, fri från skadliga kemikalier, tillsatser och onödig användning av antibiotika. Därför vill vi att kommuner och landsting som upphandlar ska ställa krav på att maten som köps in ska ha samma miljöhänsyn och djurskydd som det är för svenska livsmedel. Vi har lagt över 90 konkreta förslag för att stärka livsmedelskedjan. Allt från att göra det enklare att driva företag till att ställa om till en grönare produktion och att förbättra djurhållningen.”

HÅKAN FRISELL

Bilden längst till höger. Foto: Sveriges riksdag.