
Polis redo för PDV – men hotet kom från något osynligt
När larmet gick om ett stort antal skadade i Täby centrum den 9 maj, förberedde sig patrullen på ett pågående dödligt våld, PDV. Väl inne i centrum möttes de inte av kaos utan av en märklig kemisk lukt – och snabbt försämrad hälsa. "Jag upplevde situationen som traumatiskt då jag inte visste vad jag hade andats in eller om jag skulle komma hem till min familj", berättar polisen som tvingades avbryta insatsen och fick föras till sjukhus.
Så här beskrivs händelsen i en anmälan:
”RLC gick ut på radion och eftersökte en specifik enhet. Jag och min kollega befinner oss cirka 30-60 sekunder från platsen. Vi får till oss om att det är cirka 16 stycken personer skadade i Täby centrum. Jag förbereder mig mentalt om att det kan vara en PDV situation och springer in i centrum för att avbryta våldet. När jag väl kommer in i centrum och försöker lokalisera de skadade så är det "normal" läge i centrum, folk satt och åt, besökte butiker och betedde sig normalt. Jag känner att det luktar badhus i centrum samtidigt går räddningstjänsten ner en våning för att lokalisera vad som luktar. Jag upplever att jag blir väldigt illamående strax efter det och tar mig ut från centrum. Jag frågar 39-1900 om vi ska evakuera människorna som finns inne i centrum, jag säger även att jag känner av en kraftig yrsel men kan fortsätta att verka.
Jag upplever att det går cirka 3 minuter från mitt anrop till att jag har tryckt på brandlarmet och ser att en flock människor springer mot utgången. Samtidigt håller jag på att svimma och tar tag i en ordningsvakt för att få stöd och tänker även att han kan vakta min utrustning om jag skulle tappa medvetandet. Jag lyckas och hålla mig på benen och får hjälp av samma ordningsvakt att ta mig ut på Täby torg. Där kommer en okänd polispatrull till mig och tar hand om mig. Jag minns att jag spydde slem och hade svårt att andas. Jag har minnesluckor om vad som har hänt och hur länge jag befann mig på Täby torg, jag minns att jag lastas in i en ambulans och får syrgas, men hade ingen utrustning på mig. I efterhand har jag fått veta att mina kollegor hade hanterat delar av min uniform och vapen. Jag upplevde situationen som traumatiskt då jag inte visste vad jag hade andats in eller om jag skulle komma hem till min familj. Många kollegor har frågat mig om varför jag inte tog min skyddsmask? Jag har reflekterat i efterhand om jag hade gjort något annat med samma förutsättningar som jag hade då. Jag har kommit fram till att jag inte hade gjort något annat då min mentala förberedelse var PDV.”
/FoodMonitor