Vad är livsmedelsbranschen beredd att kräva för att undvika exploatering i bärnäringen?

DEBATT Bärsäsongen står snart för dörren. För vissa innebär den sommarjobb och inkomster, men för andra, i synnerhet utländsk arbetskraft, innebär den en hög risk för orimliga arbetsvillkor och ren arbetskraftsexploatering. Under 2025 kom Frälsningsarméns arbete mot människohandel i kontakt med 418 potentiella offer för människohandel och exploatering. Ett 40 tal av dessa fanns inom den gröna näringen, främst kopplat till bärplockning. Om det inte ska ske i år igen måste livsmedelsbranschen ta sitt ansvar för de bär man köper in.

Branschorganisationen Livsmedelsföretagen försäkrar att situationen har förändrats och att utländska bärplockare idag omfattas av svenska kollektivavtal, med kollektivavtalsenliga löner, försäkringsvillkor och arbetstider. Att Frälsningsarmén mötte så många människor som fortsatt utnyttjats i bärnäringen förra året visar att det inte stämmer.

Det så kallade Åseleärendet, som prövades i domstol 2024, markerade en viktig vändpunkt. För första gången tillämpades svensk lagstiftning om människoexploatering på bärnäringen, och brottet bedömdes som grovt. Nio målsägande fick upprättelse. Hösten 2025 beviljades dessutom ytterligare ett tjugotal thailändska bärplockare – i samma härva men utanför rättsprocessen – brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Frälsningsarméns Safe Havens Traffickingcenter har bistått klienterna och sett vilken skillnad detta gjort för dem personligen. Detta har inneburit en efterlängtad upprättelse och en tydlig signal till hela branschen: det som sker i våra skogar kan i vissa fall beskrivas som modernt slaveri.

Mot denna bakgrund uppmanar Frälsningsarmén både bransch och fackliga aktörer att ta sitt ansvar och visa beredskap. Ingen bör medverka i lukrativa upplägg som urholkar den svenska välfärden och samtidigt står i skarp kontrast till ambitionerna om etisk handel och respekt för mänskliga rättigheter. Är det verkligen organiserad brottslighet vi vill erbjuda Sommarsverige att konsumera? Vad är egentligen innebörden av ”svenska bär”?

Samtidigt har nya kollektivavtal nyligen tecknats inför sommarens säsongsarbete. Avtalen möjliggör åter ackordssystem och arbetsdagar där upp till fyra timmars daglig resa till och från arbetsplatsen inte ersätts. Detta trots att bärnäringen pekats ut som en högriskbransch av domstolar, myndigheter och civilsamhälle – och trots att arbetstagare ofta anländer skuldsatta, beroende av arbetsgivaren och utan reell möjlighet att säga ifrån.

Den fysiska arbetsmiljön är i sig en riskfaktor: tunga lass, långa sträckor, bristande riskbedömningar, begränsade möjligheter till vila, bristfälliga boenden och en ytterst osäker ersättningsmodell. Sammantaget skapas en struktur som driver och upprätthåller exploatering snarare än motverkar den. Här har livsmedelsbranschen ett avgörande ansvar. Det är handeln och livsmedelsföretagen som köper bären och sätter villkoren i leverantörskedjan. Därför vill vi nu ge branschen möjlighet att svara:

Vad är ni beredda att kräva – och betala för – för att säkerställa att bären på svenska butikshyllor inte är plockade till priset av människors rättigheter, hälsa och värdighet?

Madeleine Sundell
människorättsjurist och nationell samordnare mot människohandel, Frälsningsarmén