Budbolagsanställd utpekades av polis som pizzabagare – utvisning upphävs men uppehållstillstånd nekas
En anställd på budbolaget Hotmat.se Sverige AB med säte i Sollentuna satt i maj år 2023 inne på Varbergs pizzeria i Varberg och väntade enligt uppgift på att få leverera mat. Då gjorde gränspolisen ett tillslag – och bedömde att den anställde, en Iranier, arbetade som pizzabagare i strid med sitt uppehållstillstånd.
Migrationsverket upphävde då hans uppehållstillstånd och beslöt om utvisning – det överklagades och den anställde vann. I augusti i år beslutade emellertid Migrationsverket åter om utvisning. Det överklagades och tidigare denna månad kom domen – utvisningen upphävdes – men domstolen avslår överklagandet gällande uppehållstillstånd.
”Migrationsdomstolen avslår överklagandena såvitt avser permanent uppehållstillstånd och förlängt uppehållstillstånd på grund av arbete för … (iraniern /red) och som familjemedlem för… (hans fru). Migrationsdomstolen upphäver besluten om utvisning och visar målet åter för fortsatt handläggning”, skriver Migrationsdomstolen på Förvaltningsrätten i Stockholm i sin dom.
Så här beskriver den polis från gränspolisen som var på plats på pizzerian händelsen som inträffade i maj år 2023 i ett dokument: ”När polispatrullen kommer in på pizzerian står samtliga män och arbetar bakom disken på pizzerian. Alla har på sig arbetskläder från firman och de har mjöl på sina kläder. Alla tre uppger att de har som arbetsuppgifter att baka pizzor på Varberg Pizzeria. … (inte den aktuella anställda på budbolaget /red) skall även köra ut pizzor till kunder enligt ansvarig på plats utsago. Samtliga män kan uppvisa giltiga UAT för att få arbeta i Sverige.”
Behzad Rostami som är vd i Hotmat har begärt hos polisen att få rapporten rättad.
”Jag skickade anställningsavtal som visar att … (den anställde /red) har varit anställd hos Hotmat.se sedan 2021 samt vittnesmål från 2 av restaurangens anställda som bekräftar att … (den anställde) har berättat för poliserna vid kontrollen att han inte är anställd på restaurangen utan är där för att leverera beställningar som kommer från Hotmat”, skriver han till polisen.
Men gränspolisen står fast vid sina uppgifter.
Dock inledde inte gränspolisen någon förundersökning mot pizzerian.
”Ingen förundersökning om brott mot utlänningslagen inleddes i samband med arbetsplatsinspektionen. Kontrollen genomfördes utan anmärkning från polisens sida”, skriver en kommunikatör på Polismyndigheten i ett mejl.
FoodMonitors kommentar: det är intressant att pizzerian inte åtalades. Men det är svårt att dra några direkta slutsatser av det.
Två anställda på pizzerian har skrivit egna vittnesmål om det inträffade – vilka stöder de uppgifter iraniern gett.
”Jag bekräftar att … (den anställde på budbolaget /red) har aldrig jobbat som pizzabagare på Varbergs pizzeria. Hans arbetsuppgift har alltid varit att leverera beställningar till Hotmats kunder. Jag stod bredvid … (den anställde på budbolaget /red) vid arbetsplatsinspektionen och hörde när han berättade för poliserna att han är anställd på Hotmat och levererar beställningar till kunder. Jag lovar och försäkrar på heder och samvete att detta är sanningen och är villig att vittna det för domstolen eller hos Migrationsverket”, skriver en av de anställda på pizzerian i sitt vittnesmål.
”Jag skriver detta brev för att berätta att … (den anställde på budbolaget /red) har aldrig jobbat som pizzabagare på Varbergs pizzeria. Hans arbetsuppgifter har alltid varit att endast leverera beställningar till Hotmats kunder. Både jag och … (den anställde på budbolaget /red) berättade för poliserna vid inspektionen att … (den anställde på budbolaget /red) inte är anställd på restaurangen och att hans arbetsuppgift är att leverera beställningar till kunder som beställer via Hotmat. Oftast satt … (den anställde på budbolaget /red) i sin bild i restaurangens parkering och väntade på beställningar men ibland när det inte fanns några beställningar under en längre period så kom han in i restaurangen och satt sig där och väntade. Jag lovar och försäkrar på heder och samvete att detta är sanningen och är villig att vittna det för domstolen eller hos Migrationsverket”, skriver den andre av de ställda på pizzerian i sitt vittnesmål.
Migrationsverket har gjort en stor poäng med att den anställde fanns upptagen i pizzerians personalliggare vid det aktuella tillfället och tre ytterligare tillfällen.
Detta faktum har talat till iranierns nackdel och två olika migrationsdomstolar har nu sagt att dessa uppgifter tycks vara tillförlitliga.
FoodMonitors kommentar: det är svårt att så här i efterhand bedöma detta. Det vore förvisso märkligt om det är så att pizzerian olagligen använt iraniern för att tillverka pizzor, att man då samtidigt sparar bevis på detta genom att skriva upp hans namn i personalliggaren.
Enligt skatteverket är det i och för sig inget konstigt om en pizzeria skriver upp personer som befinner sig i verksamheten i en personalliggare även om de inte är anställda. Speciellt som i det här fallet då det finns ett avtal mellan budbolaget och pizzerian om utkörningar av pizzor och annan mat.
Så här skriver en skattehandläggare på Skatteverket om detta i ett dokument: ”Av 39 kap. 11§, 3 stycket i Skatteförfarandelagen framgår att ”I personalliggaren ska även nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras för de personer som är verksamma i en sådan verksamhet eller i en annan verksamhet som näringsidkaren bedriver i samma verksamhetslokal.” Detta förklaras ytterligare i prop. 2005/06:169 på sidan 126 ”Att märka är att uppgiftsskyldigheten i personalliggaren omfattar samtliga verksamma. Något krav på att personen skall vara anställd, eller ens uppbära ersättning, finns inte uppställt. Begreppet omfattar alltså alla personer som på grund av någon form av överenskommelse mellan den som bedriver verksamheten och den verksamma personen deltar i bedrivandet.”
Det finns ett avtal som signerats av både Hotmat och bolaget som då ägde Varbergs pizzeria.
På grund av polisens uppgifter återkallade Migrationsverket i augusti år 2023 uppehållstillståndet för den anställde på budbolaget – och ville skicka tillbaka honom och hans fru till Iran.
Det överklagades och den anställde och dennes fru som också omfattades av beslutet vann i februari året därpå Migrationsdomstolen i Förvaltningsdomstolen i Göteborg – men det fanns smolk i bägaren.
Bland annat detta ingavs till domstolen av de klagande: ”Besluten (Migrationsverkets /red) är uppenbart felaktiga eftersom de baseras på ett missförstånd av närmast kafkaiska proportioner och eventuellt även ett tjänstefel. Det är obegripligt varför … (den anställde /red) skulle riskera sin lagliga vistelse genom att ställa sig bakom en disk och arbeta som pizzabagare. Det finns inget som talar för att han kan yrket pizzabagare som är ett yrke som kräver långvarig praktisk erfarenhet om inte utbildning. Det stämmer att han påträffades i den nämnda pizzerians lokaler vid det angivna datumet. Han hade dock inte pizzerians arbetskläder på sig, utan var iklädd en t-shirt med pizzerians logga på. Det stämmer inte att han skulle ha angivit att han har som arbetsuppgift att baka pizzor. Hans arbetsgivare har gjort en anmälan om tjänstefel. Att basera ett återkallelsebeslut som förenas med ett utvisningsbeslut för två människor på påståenden som redan under handläggningen hos Migrationsverket blivit starkt ifrågasatta och även motbevisade är direkt felaktigt. Genom Migrationsverkets beslut har familjens rättigheter enligt artikel 8 i Europakonventionen kränkts.”
Domstolen fann att Migrationsverket inte hade rätt i att återkalla uppehållstillstånden. Samtidigt tycker man att den anställde på budbolaget arbetat utanför sitt arbetstillstånds begräsning.
”Även med beaktande av vad de klagande anfört och åberopat anser migrationsdomstolen att utredningen visar att … (den anställde /red) under pågående tillståndsperiod arbetat utanför arbetstillståndets begränsning. Bestämmelsen om obligatorisk återkallelse enligt 7 kap. 7 e § utlänningslagen är dock inte tillämplig i det här fallet. Migrationsverket har därmed inte haft fog för att återkalla … (den anställdes) uppehålls- och arbetstillstånd med stöd av den bestämmelsen. Det har då inte heller funnits förutsättningar att återkalla … (makans) tillstånd eller att besluta om utvisning”, skriver domstolen i sin dom.
”De överklagade besluten ska därför upphävas.”
I augusti i år fattade emellertid Migrationsverket ett nytt beslut om utvisning efter att ha nekat den anställde ett nytt uppehålls- och arbetstillstånd.
Även det beslutet överklagades alltså.
Bland annat så här yttrade sig de klagande: ”Det är inte rimligt att anta att … (den anställde på budbolaget) som vid tidpunkten för polisens arbetsplatsinspektion hade arbetat i drygt tre år som transportledare skulle börja baka pizza utan någon tidigare erfarenhet eller utbildning av yrket pizzabagare. Han har själv inte skrivit in sig i personalliggaren. Hans namn är också felstavat vilket indikerar att det rimligen inte kan vara han själv som skrivit in sig i personalliggaren.”
Men Migrationsdomstolen på Förvaltningsrätten i Stockholm går på Migrationsverkets och polisens linje.
”Även med beaktande av vad som har framförts i överklagandet bedömer migrationsdomstolen att utredningen i målet ger stöd för att … (iraniern) har arbetat utanför sitt beviljade arbetstillstånd. Han har varit inskriven i personalliggaren heldagar och inte endast kortare stunder såsom om han skulle ha varit i lokalerna för att hämta beställningar för leverans. Detta utgör grund att vägra honom förlängning. Permanent uppehållstillstånd kan därför inte heller komma i fråga. ... (frun) kan därför inte beviljas uppehållstillstånd som familjemedlem till arbetstagare. Överklagandena ska därför avslås i denna del. … (frun) har i migrationsdomstolen för egen del yrkat att hon ska beviljas arbetstillstånd. Denna fråga har inte varit föremål för prövning hos Migrationsverket. Migrationsverket har inte heller bemött detta i sitt yttrande. Migrationsdomstolen bedömer att frågan bör utredas och prövas av Migrationsverket som första instans. Besluten om utvisning ska därför upphävas och målet visas åter för fortsatt handläggning”, skriver man.
/FoodMonitor
Fakta: Tidslinje enligt Migrationsverket: 2020-10-22 Ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd
2020-11-19 Beslut – uppehålls- och arbetstillstånd beviljas för tiden 2020-12-01 - 2022-12-01
2022-10-26 Ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd
2022-12-29 Beslut – uppehålls- och arbetstillstånd beviljas för tiden 2022-12-02 - 2024-12-02
2023-08-30 Beslut – återkalla uppehålls- och arbetstillstånd
2023-09-19 Överklagan av beslutet att återkalla uppehålls- och arbetstillstånd
2024-02-12 Migrationsdomstolens beslut (förvaltningsrätten i Göteborg) – beslutet om återkallelse upphävs
2024-11-09 Ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd
2025-09-18 Beslut – uppehålls- och arbetstillstånd beviljas ej, utvisning
2025-10-16 Överklagan av beslutet att inte bevilja uppehålls- och arbetstillstånd – hanteras av migrationsdomstolen (förvaltningsrätten i Stockholm)
2025-11-05 Dom – Migrationsdomstolen (förvaltningsrätten i Stockholm) upphäver utvisningsbeslutet och visar målet åter för handläggning.
Så här beskriver Hotmat själva sin verksamhet: ”Hotmat.se är en svenskgrundad matleveranstjänst som verkar på liknande sätt som exempelvis Foodora, Wolt och UberEats. Vi är det enda större matleveransföretaget i branschen med svenskt ursprung och har i dagsläget hundratals anslutna restauranger/matbutiker och en omsättning som överstiger 70 miljoner kronor.”
