Sluta skära i kultingarna – inför immunokastrering och betala svenska bönder för bättre djurvälfärd

DEBATT Sverige vill vara bäst i klassen på djurvälfärd. Ändå tillåts i praktiken att små hangrisar får sina testiklar avskurna, ett blodigt ingrepp som orsakar akut smärta, stress och infektionsrisk. Det är ovärdigt ett modernt livsmedelssystem och onödigt när det finns en väl beprövad, säkrare och mer etisk lösning: immunokastrering. Den bör bli norm i svensk grisproduktion, och de bönder som ställer om ska ha djurvälfärdsersättning.

I EU uppskattas cirka 81 miljoner kultingar ha kirurgiskt kastrerats år 2020, ofta utan bedövning eller smärtlindring före 7 dygns ålder. I Sverige fanns 1.30 – 1.36 miljoner grisar 2023 – 2024, hur vi hanterar dem spelar roll för både djur och konsumentförtroende.

Den blodiga realiteten och varför plåstret inte räcker

Kirurgisk kastration gör ont, punkt. Forskning visar kraftigt förhöjd smärtreaktion (skrik, kamp, stresshormoner) under ingreppet och kvarstående smärtbeteenden efteråt, även när lokalbedövning eller NSAID ges. Att lägga till bedövning minskar vissa toppar av smärta, men injektionerna i sig gör ont, restrainer ökar stressen, och metoden lämnar efterverkningar.

EU:s frivilliga deklaration från 2010 lovade två steg: smärtlindring/bedövning från 2012 och utfasning av kirurgisk kastration 2018. Det misslyckades. Majoriteten av EU:s hangrisar kastreras fortfarande, och immunokastrering används bara i liten skala.

Immunokastrering har vetenskapligt stöd

Immunokastrering är ingen “hormonbehandling”. Det är en vaccination mot GnRH som temporärt stänger ner testikelfunktionen. Den är EU‑godkänd (Improvac®) sedan 2009 med uppdaterad produktinformation 2024.

Effekt och kvalitet

• Boar taint kontrolleras: studier visar kraftig sänkning av androstenon (~77 procent) och skatol (~71 procent) jämfört med okastrerade galtar, till nivåer under sensorisk gräns när protokollet följs.

• Meta‑analys av 41 studier: immunokastrering minskar boar‑taint‑ämnen markant och ger produktionsegenskaper mellan surgaskastrater och galtar med fördelar i foderutnyttjande och tillväxt efter andra sprutan.

• Köttkvalitet och konsumentacceptans är jämförbar eller bättre än för surgaskastrater i flera försök och konsumenttester i EU.

Välfärd och hållbarhet

• Slipper operationssmärta, minskar slagsmål och penis‑skador; bättre beteendeprofil.

• Högre resurseffektivitet än surgaskastrater (lägre klimat- och näringsavtryck) enligt europeiska projektet SuSI.

Säkerhet

• Europeiska veterinärmyndigheter och litteraturen bekräftar att tekniken är säker för djur och livsmedel; det handlar om en immunreaktion, inte hormonrester.

Vi föreslår:

1. Nationell målsättning.

   Fasa ut kirurgisk kastration av hangrisar inom 3 år (med undantag endast för medicinska indikationer). Bygg på EU:s färdplan och material för att “avsluta kirurgisk kastration”.

2. Djurvälfärdsersättning kopplad till immunokastrering

   Återupprätta och rikta djurvälfärdsstöd (inom CAP‑ramen) så att gårdar som vaccinerar enligt protokoll och implementerar boar‑taint‑hantering i slaktledet premieras. Erfarenheter från svenska utvärderingar av djurvälfärdsersättningar visar att rätt utformning styr mot målen.

3. Kedjeåtagande från branschen och handeln

   Inför branschstandard att ta emot immunokastrerade djur och hela galtar med robust boar‑taint‑detektion. EU:s “best practice”-paket för slakterier, förädlare och retail finns redan – använd det.

4. Öppen konsumentkommunikation

   Märkning och informationskampanj: “Vaccinerade – inte opererade”. EU‑material för detaljhandel visar hur man ökar acceptansen och värdet.

5. Kompetenslyft i stall och slakteri
   Utbilda veterinära rådgivare och djurskötare i rätt schema (två doser, timing) och slakterier i sensorisk/kemisk boar‑taint‑kontroll. SuSI och andra EU‑projekt har tagit fram färdiga protokoll.

Budskapet till politiken, branschen och handeln

Till politikerna: Sätt målet, ge ersättningen och kräv plan för hela kedjan. Vi har lovat i ett decennium att fasa ut kirurgin. Nu måste Sverige visa att det går. Vi vill ha tydliga besked från er inför valet 2026.

Till branschen (uppfödare, slakterier, förädlare): Ni har verktygen. Immunokastrering minskar lidande, levererar kvalitet och kan förbättra lönsamheten med rätt tajming och uppföljning. Våga lämna operationskniven.

Till handeln: Konsumenterna vill ha god smak och god etik. Ta position och premiera kött från djur som sluppit operation. EU har redan tagit fram butiksmaterial och “success stories”, ni kan bli nästa.

Kirurgisk kastration av kultingar är en teknik från en annan tid. Den blodiga praktiken skadar djuren, skadar förtroendet och skadar svensk konkurrenskraft när etiska, funktionella alternativ finns här och nu. Immunokastrering är vetenskapligt förankrad, regulatoriskt godkänd och praktiskt genomförbar. Låt oss göra det självklara: ställ om, stötta upp och sluta skära.

Roger Pettersson
Generalsekreterare, World Animal Protection Sverige

Amanda Dahlberg
Sakkunnig om djur i livsmedelsindustrin, World Animal Protection Sverige

Fakta:
Ordförklaringar.

NSAID
Icke‑steroida antiinflammatoriska läkemedel som minskar smärta, feber och inflammation. Vanliga exempel är ibuprofen och ketoprofen.

GnRH
Gonadotropinfrisättande hormon som styr frisättning av LH och FSH från hypofysen. Används bl.a. i immunokastration för att hämma könshormonproduktion.

Boar taint
Oönskad lukt och smak i kött från okastrerade hangrisar. Den orsakas främst av ämnena androstenon och skatol.

Surgaskastrater
Hangrisar som kastrerats kirurgiskt, oftast i tidig ålder. Metoden minskar risken för boar taint men väcker djurvälfärdsfrågor.

Androstenon
Ett feromonliknande könshormon som produceras i galtens testiklar. Höga nivåer kan bidra till boar taint.

Skatol
Ett ämne som bildas vid nedbrytning av tryptofan i grisens tarm. Ansamling i fettvävnad kan orsaka illaluktande kött.

SuSI
”Surgical Supportive Instrument” – ofta ett hjälpmedel för att fixera smågrisar vid t.ex. kastration. Syftet är att förbättra arbetsergonomi och djurhantering.

Restrainer
En anordning som håller djur stilla vid olika behandlingar. Minskar stress och ökar säkerheten för både djur och personal.

Om risken att man ska bli steril:
Det finns en oro bland vissa djurhållare för att immunokastrering skulle kunna innebära en risk för oavsiktlig själv-injektion och därmed påverka den egna fertiliteten. Enligt den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga genomgång av Improvac kan en oavsiktlig injektion hos människor ge liknande biologiska effekter som hos gris, och risken för sådana effekter bedöms vara större efter en andra oavsiktlig dos än efter den första. Därför krävs särskilda säkerhetssprutor med dubbel säkerhetsmekanism, vilket tydligt visar att riskmomentet är känt och åtgärdat i produktens officiella säkerhetsrutiner.