KRÖNIKAN Jag växte upp på landet, i ett litet gult tegelhus bland åkrarna. Då tänkte jag inte så mycket på varför så få av gårdarna runtomkring inte längre hade några djur, men nu i vuxen ålder har jag förstått vilken effekt industrialiseringen haft på landsbygden.
Under mitten av 1900-talet började människors arbetskraft bytas ut mot maskiner för att producera mer mat till en snabbt växande befolkning. En nödvändig utveckling, tyckte många, men konsekvenserna blev i längden allt annat än hållbara. Djur började ses som varor på ett löpande band istället för kännande individer när tempot drogs upp. Genom avel skapades snabbväxande raser som kunde producera mer på kortare tid och de stängdes in i fabriker för en effektivare hantering. Djurfabrikerna bröt med andra ord bandet mellan människor och djur, vilket skapade en distans som möjliggör att vi idag behandlar dem så illa. När vi inte behöver se dem i ögonen eller höra deras skrik blir det väldigt mycket enklare att låta det fortsätta pågå.
Den här utvecklingen tvingade mer eller mindre in bönderna i ett system där de kunde välja mellan att bli affärsmän eller gå i konkurs. Stora multinationella företag växte fram och en massproduktion för att sälja sina varor till lägsta möjliga pris skapades. Detta har fått förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden, för människors hälsa, för klimatet och framför allt för djuren. Djurfabrikerna har utnyttjat den omtanke vi människor har om djur och lurat oss att tro på den Bullerby-idyll vi läste om när vi var små. Vi vill att djur ska ha det bra, därför är det så enkelt att tro på företagens PR-trick och kampanjer. Men det är dags att vi vågar se sanningen i vitögat. Det är dags att vi kräver förändring.
Om vi inte monterar ned djurfabrikerna riskerar vi nya pandemier, antibiotikaresistens, eskalerande klimatförändringar och framförallt så kommer miljontals djur att fortsätta lida. Djurskyddslagen måste följas även i praktiken. Det innebär att turbokycklingar måste förbjudas, fler djurarter ska ha rätt till utevistelse och plågsamma bedövningsmetoder måste fasas ut. För att det ska vara möjligt att stärka djurskyddet måste antalet djur i djurfabriker minska drastiskt. Därför måste vi samtidigt också satsa mer på växtbaserad mat genom att rikta om de subventioner som idag går till djurfabrikerna och erbjuda åtminstone rättvisa konkurrensvillkor för den som vill satsa på växtbaserat.
En av anledningarna till att animaliska produkter i flera fall är billigare än växtbaserade motsvarigheter är för att vi invånare redan betalat för de animaliska produkterna en gång via våra skattepengar. Det behöver också våga satsas på vego i såväl offentlig sektor som från företagen. Vi måste göra det enklare för konsumenter att välja djurvänligt. Tillsammans kan vi återskapa relationen med djur och natur som bygger på ömsesidig respekt och inte på systematiskt utnyttjande och lidande. Det är dags att stoppa det systematiska lidandet och skapa en framtid utan djurfabriker!
Franzéns Charkuterier vann två nya mål mot Livsmedelsverket
Dom: Livsmedelsverket misslyckades med att chocköka kontrollfrekvensen för liten korvfabrik
Världsunikt: Fazer prövar Solein® i chokladkaka